- Hjälper företag att tänka nytt -
Ibland ska man ju leverera!
Senaste två veckorna har kretsat kring kreativa projekt på Cemus (Centrum för Miljö och Utvecklingsstudier) på Uppsala Universitet.
Här är två bilder från kursen Sustainable Development – Project Management and Communication:
Idag blev min krönika om Den nya tidens resande publicerad i Dagens PS, en nättidning som ska fungera som en samlande nyhetsportal för trender och nyheter.
I krönikan diskuterar jag hållbar utveckling, framtidens biljetter för kollektivtrafik och vilka nyheter som kommer för SJ i höst.
Den här veckan får du också 5 tips för att få fler idéer på Allt om Innovation.
// Markus
Det har väl knappast undgått någon att det kommer att bli en del rabalder kring hur vi i framtiden kommer att ordna med vår el- och energiförsörjning? Likaså är det nog knappt någon som undgått katastrofen i Japan, där ett kärnkraftverk stod mitt i en naturkatastrof med fruktansvärda följder.
Vilket så klart skapar debatt. Är kärnkraft något att satsa på? Vad finns det för alternativ? Hur kan man jobba med hållbar utveckling på energiområdet och vad görs idag? Vilka förändringar kan vi förvänta oss framöver vad gäller elektricitet och energi?
Många frågor blir det och ett försök att svara lite Kärnfullt om Framtidens Energi finns på Allt om Innovation. Varsågod!
Många vill vara med om man pratar tillväxt, konsumtion och samhällsbyggande, men vem tar hand om avfallet?
I Kairo lever och verkar Zabbaleen, ett folkslag som gjort andra människors sopor till sitt levebröd. Ett annat sätt att se sopor som en resurs står Björn Söderberg för, en socialt ansvarstagande entreprenör. Läs hela artikeln och ladda ner Björns bok på Allt om Innovation.
//
Markus
”Vi har i Sverige en gyllene chans att ta nya steg och skapa morgondagens innovationsland, inte minst med kraften i den mångfald vi har i vårt land. Med det i fokus är det märkligt att innovation och entreprenörskap inte blev en het politisk debattfråga i årets val.”
Ovantående är ingressen till artikeln ”Sveriges framtid behöver en samlad innovaitonspolitik”, skriven av Thomas Karlsson, vd för Munktell Science Park i Eskilstuna.
Jag kan bara hålla med honom i hans resonemang. Varför pratas det så lite om framtid och utveckling? Varför håller hela EU på att mobilisera sina krafter för att kunna klara trycket från Asien, samtidigt som Sveriges politiker, och också hela svenska folket verkar det som, pratar rut-avdrag? Hur kan så många bry sig om så lite?
Det känns som ett väldigt konstigt val, det här med blockpolitik tror jag inte är bra – hur man än väljer så blir det fel. Jag håller till exempel inte med Lars Ohly om alla punkter, men jag håller precis lika lite med Jan Björklund som har en fullständigt urtida syn på samhället, liksom Göran Hägglund. Den vettigaste personen av de förtroendevalda verkar vara Maria Wetterstrand – påläst och resonerande med skinn på näsan.
Det har pratats en hel del i det här valet, och innovationspolitik har faktiskt nämnts. Men det verkar tyvärr inte vara någon av partierna som har en innovationsvetare bland sig. Och jag förstår ärligt talat inte hur man kan prata om ”tillväxt” så vårdslöst som det görs. Tillväxt är inget mål i sig utan en följd av ett lyckat välfärdsarbete.
Och kom igen, lite seriösa satsningar på miljön. År 2030 är vi sannolikt 9 miljarder människor och ungefär 2020 beräknas vi nå ”peak oil”, dvs. att vi inte kan utvinna lika mycket olja som världen kommer att kräva i sin jakt på tillväxt. Haven surnar, luften blir varmare, regnskogarna skövlas. Vad sägs om lite lagstadgande om hållbara affärsmodeller för nya företag?
Visste ni att en flygresa mellan Stockholm-Göteborg släpper ut lika mycket koldioxid som 74 614 resor på samma sträcka med tåg?
//
Markus
Något som många företag i Sverige missar är det gröna innovationsstödet. De allra flesta söker finansiering från andra håll först, såsom ALMI, banklån eller forskningsanslag. Men det finns en guldgruva att ösa ur, om man bara vet var man ska leta…
Miljöaktuellt hade en artikel om det gröna innovationsstödet – en guide till hur man finansierar sin miljösatsning. Svenska företag är generellt sett väldigt duktiga i sitt miljöarbete, men verkar av någon anledning inte söka det stöd som finns.
Kanske för att det helt enkelt är lite krångligt. Det är en djungel av bidrag som man måste röja i och det kan för den oinvigde vara lite lurigt att hitta rätt is amma artikel tipsar Jon Röhne om Öhrlings Pricewaterhousecoopers (Öhrlings PWC) som hjälper dig både att hitta och att söka ett bidrag som passar.
//
Markus
När man pratar om innovation så är det svårt att inte prata om samhällsutveckling och plötsligt blir det svårt att undvika politik. Om man som jag förordar att ett samhälle som främjar innovation också främjar miljö, ekonomi och samexistens mellan människor, vilket parti ska man rösta på då?
Våra politiker har gjort det lätt för oss då frågan detta val varken är partipolitisk eller knuten till person eftersom partierna har gått till val i block – antingen en de rödgröna eller alliansen.
Jag vet att jag sticker ut hakan även i innovationskretsar men det är min fasta övertygelse att:
För att tala klarspråk tror jag att vi får ett bättre land om vi använder invandrare som en tillgång och ett inflöde av kunskap och arbetskraft och gör det lättare för dessa att skaffa sig medborgarskap och det behöver bli ännu enklare att starta och driva en enskild firma. Vi behöver också hjälpa gamla, unga och svaga individer eftersom bredd ger topp och för att fler behöver frihet att agera.
Vi behöver människor som i större företag förstår samhällsutveckling och kan ge strategiska råd istället för att sikta på kortsiktig vinning. Vi behöver stödja forskning likaväl som att ta hand om den forskning som redan blivit gjord eftersom det finns mängder med kunskap som just nu ligger och samlar damm och som skulle kunna göra underverk för hur vi till exempel behandlar våra skolungdomar och interner. Och vi behöver göra oss av med FRA och Ipred-lagen.
Avslutningsvis – miljön är ingen valfråga, det är en nödvändighet för vår fortsatta existens. Naturen klarar sig bra utan oss men vi klarar oss inte utan naturen. Om 30 år är vi 9 miljarder människor. Hur ska vi och våra barn bo? Vad ska vi äta? Hur ska vi hålla sig varma och transportera oss?
Och med det lämnar jag valet till dig.
//
Markus
En man krattar löv och ser sin granne komma hem med en ny bil. Vilken bil! Tänk om han också skulle ta och skaffa sig en…? Ett halvår senare har mannen sålt sin bil och skaffat en värre modell än sin granne, den senaste och värsta. Men då har ju grannen skaffat sig en swimmingpool. Fasen, om han skulle ta och skaffa sig en liten pool…?
Det är märkligt med oss människor att så fort vi ser grannen har något nytt så vill vi ha något som är likadant och helst bättre. Ett begär att vara bättre, vara värre, vara värst. Våra begär står inte i relation till våra egentliga behov. Vi behöver ju inte den där nya datorn och vi behöver inte den nyaste modellen av en kombinerad telefon och handdator.
Eller gör vi det?
De fölesta av oss idag har jobb som i mångt och mycket är beroende av internet och digital teknik. Som företagare idag skulle man kunna säga att du behöver en telefon och en dator för att kunna överleva. När blev en telefon ett behov? När slutar iPhone 4 att vara ett begär och istället ett behov? Vad är det för typ av samhälle vi håller på att forma?
Många kanske rycker på axlarna och säger att utvecklingen måste framåt. Jag vet inte det. Läs artikeln om den nya iPhone 4, vad som krävs för att framställa den och vad det ökade begäret efter ny teknik innebär, här av Anders Wijkman i SvD.
Jag förundras ibland över människors, och min egen, blåögda uppfattning om världen och livet. Jag blir ibland arg både på andra och mig själv över att vi som ”upplysta, välutbildade västerländska” människor inte förstår bättre. Vi är fruktansvärt arroganta och hemmablinda.
Det finns mycket att säga om vår egen världsuppfattning, men det gör Theo Härén mycket bättre än jag så jag låter bli. Vad jag tänker orda lite om är två betydelser av oljeläckan i mexikanska golfen.
Den första poängen i mitt resonemang är att utsläppet inte så farligt som vi fås att tro i medierna. Eller rättare sagt, utsläppet är exakt så farligt som det rapporteras om. Det är bara det att det t.ex. i Nigeria årligen läcker ut ungefär samma mängd olja och har så gjort de senaste 40 åren. Läs Anna Roxvalls artikel om ”vem bryr sig om en pajad pipeline”.
Min andra poäng är att JA!! Äntligen så tas debatten om oljeläckage upp. Här ser vi spridningsfaktorer av innovationer i direkt verkan. Vad är det som gör att hela världen plötsligt riktar sin uppmärksamhet mot olja i mexikanska golfen när pipelines står och spyr ut olja i Nigeria och ingen bryr sig? Utan att analysera för mycket kan vi lugnt konstatera att för att förändra måste man sprida sitt budskap.