Det började som ett skämt. ”Vilken julmust ska vi köpa?” Och så började hetsjakten. Det fanns i den aktuella butiken tre olika sorter och vi köpte en av varje – Apotekarnes, Nygårds och Eldorado, i fallande prisklass.

Vid provsmakningen uppkom det oundvikligen en fråga om namnens uttal: heter det Apotekarnes eller Apotek-Arnes? Var det någon marknadsavdelning som stavade fel eller har det en gång i tiden funnits en apotekare vid namn Arne med ett alldeles eget specialrecept? Frågan tarvade en djupdykande journalistisk gärning. Vi googlade.

Analysen gav vid handen att det förhöll sig så som följer: Apoteken i Sverige kom under 1800-talet fram till en juldryck med basen svagdricka, sötare men ändå med korn och malt som bas. Svagdricka, liksom öl och all alkoholhaltig dryck utom den egengjorda, såldes vid den aktuella tidpunkten på just apoteken. Därav namnet med apotek och bestämd pluralis. Rikets gemensamma historia med framför allt Norge gjorde att namnet i bestämd pluralis på korrekt dåtida rikssvenska var ”Apotekarnes” vilket helt enkelt har fått följa med under årens gång.

Så långt allt i sin ordning. Men vad med de övriga sorterna?

Eldorados variant är som allt annat väsentligt från nämnda bolag en billig och sockrad kopia, deras affärsidé är att pris går före kvalité och har en strategi att ligga 20-40% billigare än etablerade märkesvaror.

Nygårds låter ju helyllesvenskt, men visade sig marknadsföras av Coca-Cola Company, vars flaggskepp gör succé som juldryck världen över efter enorma satsningar på att göra Coca-Cola till en juldryck. Med framgång dessutom, utom en liten mörk fläck på världskartan uppe i det kalla Norden. Här dricker nämligen människor julmust! Vafalls…!?

Trots omfattande marknadsföringskampanjer vägrar alltså svenskarna helt enkelt att dricka annat än  julmust! Well, if you can’t beat them, join them, som det heter, varefter CCC lanserade sin egna julmust – Nygårds. Detta är, bortsett från att det är fantastiskt roligt, intressant eftersom det belyser en viktig del av spridningsfaktorer för innovationer – är det inte anpassat till användarnas värderingar och behov så kan man hitta på vad som helst utan att för den skull nå framgång.

Kanske blev du lite klokare vad avser valet av must, det blev i alla fall vi. God jul i stugorna!

//

Markus

Wikileaks är till dags dato det största uttrycket i vår tid för internets betydelse sedan Pirate Bay och Facebook. Men det viktiga i den här frågan är att behålla fokus på dessa hemsidors kärna. De är alla forum för att dela information. Information, nyheter och kultur har den egenheten att den verkar vilja sprida sig, vilket den i en öppen demokratisk värld också bör göra.

Wikileaks har fått en närmast ohejdad publicitet på sistone och många är snara till åsikter. Som vanligt när det kommer till det massmediala drevet ska det väljas sida omedelbart och är man inte med så är man emot och däremellan var det en motorväg. Det verkar vara få som stannar upp och funderar vad det faktiskt innebär.

Det här är viktigt. Vi tafsar på en av demokratins hörnstenar, yttrandefrihet och tryckfrihet. Som sådant instrument fungerar Wikileaks. I Sverige är detta grundlagsstiftat och likväl finns det fortfarande en del skrämmande exempel på mörkläggning och censur. En kanal där vem som helst kan publicera åsikter på ett säkert sätt är alltså en väg till ett öppnare samhälle.

Och öppenhet är något grundläggande för innovation. Ordet ”innovation” kommer ifrån latinets ”innovare” som betyder förnyelse, vilket alltså inte är detsamma som bara nya produkter, vilket en del marknadsförare har fått för sig. Med en magister i ämnet menar jag att just definitionen av innovation är större än så. Det handlar om samhällsutveckling, inte produktutveckling. Att göra samhället en tjänst borde vara det som är bärande för alla som sysslar med innovation.

Förutsättningen för innovation är bra idéer, som kommer av många idéer. Idéer får man när gammal kunskap kombineras med ny information och här har vi poängen – utan information, inga idéer och ingen samhällsförändring. Information kring faktiska omständigheter är en förutsättning för att kunna göra korrekta bedömningar. Liknande begränsningar av informationsflöde (censur) har vi sett konkreta bevis för i historien och ett mera nutida när Kina valde att censurera Google på servrar inom sitt territorium.

Och nu kommer jag till anledningen till att jag är kritisk till just Wikileaks. För Wikileaks handlar om mer än avslöjande journalistik för mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Tvärtom läcks det allt möjligt. Som till exempel kärleksbrev mellan kända personer. Postgången har sedan länge varit skyddad av lagen, det är fortfarande ett brott att öppna annans post och en fråga kring integritet blir därför aktuell. Det är inte avslöjande journalistik och det har inte att göra med mänskliga rättigheter. Snarare till mänsklig nyfikenhet, vilket man i och för sig kan förstå. Men frågan om integritet är där. Det är heller inte särskilt journalistiskt intressant vad en igenkänd person har för varma känslor för en annan och det finns en anledning till att toaletter inte är videoövervakade.

En betydligt viktigare fråga är den om politik och nationell säkerhet. Visst kan man jaga terrorister men att förfölja folkslag på grund av deras religion är ren paranoia. Och hur förväntas politiker att kunna utöva fredsbevarande arbete när diplomatiskt känsliga dokument plötsligt svävar i etern? Frågan om förtroende blir då oändligt mer komplicerad. Vem kan lita på vem och vad är sanning egentligen? Vad får det för konsekvenser om det rent av är meningen att vissa saker ska läcka? Jag är inte särskilt förvånad att Herr Assange jagades med blåslampa. Som förresten har släppts mot borgen idag, enligt Expressen.

Slutsatsen är alltså att Wikileaks har en god tanke, eftersom öppenhet, yttrandefrihet och förnyelse är bra, men det är ett tveeggat svärd när det kommer till människors integritet och diplomatiskt säkerhet.

//

Markus

Bara i Sverige gör vi 25 000 000 sökningar på Google varje dag. Vad söker vi efter? Vilka är de populäraste sökorden?

”- Jag såg på facebook att…”

” – Ah, just det, det såg jag på youtube…”

Ja, där har du det. Du håller ju redan på som internetentreprenör och är säkert redan insatt. Men jag tänkte att kanske kan den här artikeln komplettera din kunskap om trender och sökord. För många som inte är lika insatta är det här en djungel utan dess like.

Och på tal om djungel så kan jag göra ett enkelt bevis. Gå in på Google, klicka på ”bilder” och sök efter ”djungel” och klicka på första bilden som kommer upp. Då kommer du hit och det är ett inlägg från mig där jag förklarar vilka källor det finns att söka pengar hos och att det är en djungel om man inte vet vad man letar efter. Och så har jag lagt in en bild på en djungel. Vilket lockar ungefär 20-30 personer i veckan att klicka in sig på min sida.

Det är en väldigt tydlig trend i min statistik för hemsidebesökare och det är kanske inte helt bra att en metafor jag använde blev så sökordsoptimerad. Men det visar i allafall på vikten av att känna till hur kunder beter sig för att kunna anpassa sin hemsida. Internetförsäljning ökar något fruktansvärt och antingen hänger man med eller så gör man det inte.

Så vad söker folk efter mest på internet? Vad googlar vi mest efter? Vilka sökord använder vi mest? Svaret hittar ni i de här artiklarna, den ena från Expressen och den andra från Eskilstuna-Kuriren. Jag tycker det är roligt att Ekuriren har en sådan här nyhet på sin sida snabbare än till exempel Aftonbladet eller Dagens Nyheter, det skvallrar om att redaktionen på ”Korren” är på tårna.

För den som inte orkar klicka på länkarna så är facebook, blocket och youtube de saker som träffar högst. Och nej, listan är inte censurerad. Folk söker mer efter facebook än efter sex, vilket inte ens kommer med på listan över sökord. Det är helt enkelt livsviktigt för företag och organisationer att förstå betydelsen av en närvaro i dessa medier.

I övrigt är det inte några överraskningar: play-tv är populärt och folk använder sökmotorer eller söker nyheter på expressen eller aftonbladet. Men en liten kul uppstickare är Chatroulette, en chatsida som går ut på att man slumpar folk att chatta med varandra och man får kontakt med allt möjligt och omöjligt folk. En tjänst som man inte kunde föreställa sig för 10 år sedan. Vilken underlig värld vi lever i.

//

Markus

God morgon!

Jag tänkte dela med mig av en enkel checklista för hur du skapar en innovativ affärsmodell och illustrera den med hjälp av en berättelse om en bilhandlare. En liten story alltså, med efterföljande lista med sju punkter för hur du kan göra själv.

Ulf älskade bilar. Han tog anställning hos Saab och bytte sedan arbetsuppgifter vart femte år ungefär, fick fler och större uppdrag och åkte land och rike kring med olika regionansvariga. Passionen för bilar höll sig varm, men han märkte att världen började förändra sig.

Folk började söka mer information på nätet och visste oftast redan vad de ville ha när de kom, varför själva lokalen i sig inte gjorde det den skulle. Detta var också den största kostnaden för bilfirman. Lokaler kostar hyra, el och uppvärming och till ingen nytta om det inte är folk i butiken.  Kan man kanske göra det här utan lokal? Funderade Ulf.

En annan stor kostnad är att bilen behöver göras i ordning – det är till exempel i princip alltid billigast att reparera en befintlig kaross än att beställa nya plåtar. Ulf insåg att det behövs en duktig mekaniker på plats och även om man inte behöver något showroom så behöver man en ordentlig verkstad.

Och vilka gör mest bilaffärer? Ulf tittade på statistiken som visade att företag med 2-8 bilar i regel inte har någon som är anställd för att hålla ordning på bilparken och det är därför dessa som behöver mest hjälp. Dessa vill så klart att allt bara ska funka utan krångel och det är därför viktigt att ha en bra försäkring som gäller i hela landet, så att inte kunden plötsligt blir stående utan möjlighet till att få hjälp lokalt.

Alltså: En bilfirma med fokus på näthandel, där företagskunder själva söker information och får bättre ersättning för sin gamla bil än på en märkeshandlare, men som också ger bättre pris för nästa köpare, samt trygghet i alla led. Hur kan man säga det här på ett enklare sätt? ”Vi köper och säljer bilar på ett sätt som gynnar både säljaren och köparen.” skulle man ju kunna säga. Och sen startade Ulf eget, framgångsrikt företag i en annars hårt konkurrensutsatt bransch.

Ja, så kan det gå! Så hur gjorde Ulf då? Och hur kan du göra likadant?

Ulf jobbade med olika saker under lång tid och på olika platser. Han lade märke till hur kunder betedde sig, såg en möjlighet att utnyttja detta på ett ekonomiskt sätt  och såg vad kunder värderade mer än själva priset. Sedan jämförde hans in bild med verklighetens siffror och sammanfattade allt på ett sätt som hängde ihop och formulerade till slut i en enda mening. Alltså:

1. Skaffa dig ett brett kunnande och erfarenhet och samla information för hur andra aktörer gör på olika platser.
2. Samla information om hur kunder agerar, hur deras köp- och sökbeteende ser ut.
3. Hur väl förvaltar sig de största kostnaderna? Kan man utnyttja dessa på ett annat sätt?
4. Hur ser verkligheten ut? Vad finns det för statistik?
5. Vad är det som kunden värderar, bortsett från priset i sig?
6. Hur kan jag sammanfatta den här bilden? Vad behöver jag göra?
7. Hur kan jag förklara det här för andra på ett så enkelt sätt som möjligt?

Resultatet av ett brett informationssamlande från aktörer och kunder och ett nytt sätt att hantera kostnader som tar hänsyn till kundens befintliga värderingar kommer definitivt att vara annorlunda än dina konkurrenters affärsmodell och du kan på så vis skapa en egen bubbla i en tuff bransch. Och för den som undrar så finns Ulf på riktigt. Ulf Lundin på Trepe Bil i Uppsala. Kör så det ryker och lycka till!

//

Markus