Godmorgon!

I morse surfade jag som vanligt in i morse på Google News – jag har upptäckt att sökmotorn gör ett bättre jobb än jag själv med att sålla bland världens alla nyheter – och det toppas av fyra nyheter: Tsunami i indonesien, vulkanutbrott i Java, skjutglaning fortfarande lös i Malmö samt att det är skitenkelt att kapa ett konto på facebook.

Och nu vaknar jag. Jäklar. För ett år sedan ungefär var jag med i en facebook-grupp för en ideell förening som sedermera blev kapad av nazister. Högst obehagligt och jag lämnade gruppen så fort jag kunde och tänkte inte mer på det. Och så klart har jag under året hört om folk som lämnar sina datorer på vid fester eller låter webläsaren komma ihåg ens lösenord eller helt enkelt fortsätter att vara inloggade – och någon kompis kommer dit och ska ”skoja lite” med sin väns facebook. Det är ju kul att säga saker från någon annans mun, så att säga.

När facebook kom var det liv i luckan kring huruvida man ägde sina foton eller inte, ett rykte gick att någon hade fått sin proflbild stulen och satt på en reklamskylt.

En del tycker att facebook är äckligt.

En del kan inte leva utan.

En del självutnämnda experter säger att de använder facebook som en marknadsföringskanal och gör fler och bättre affärer genom den nya mjukvaran. Jag vet inte. Jag var ett tag en flitig användare, numera alltmer sällan. Och jag har tvärtom fått mer att göra. Kanske är människor trötta på det ständiga bruset? Kanske vill man istället för en dator kunna prata med en människa? Somliga trendspanare säger att vi är på väg från ett kommunikationssamhälle till ett relationssamhälle. Vad får det för följder för hur vi umgås, driver företag och för vår omgivning? Att allt kommer att förändras är säkert, men hur då?

Hur använder du dig av facebook? Har du någon medveten strategi?

Kanske är det inte bara av ondo. Genom just Facebook skapas ju möjligheter att snabbt få nya och behålla kontakter världen över. Eller efter ett nätverksmöte på jobbet så kan ni bli kompisar på fejjan och sedan byta lite status eller meddelande med varandra. Och nyheter sprids med blixtens hastighet – fler människor vet mer fortare. Kan man förändra världen genom en statusuppdatering?

Dags att börja jobba, jag sätter på en kanna kaffe.

”Nothing happen unless first a dream” stod det på affischen. Det var en bild på en tom roddbåt vid en övergiven brygga i ett öde landskap med en sol som bröts i vattnet. Vackert? Jovisst. Nyttigt? Knappast.

Vad ska jag med det till?

Inspiration kanske. Ja, det är nog bra. Men vad säger att just jag blir inspirerad av just det här? Blir man motiverad? En del kanske, inte jag. På vilket sätt hjälper den här affischen till att göra världen till en bättre plats? Jag vet faktiskt inte. Det verkar mest som om någon har lyckats ta betalt för strunt.

Man får inte fler idéer med upptryckt masskonst. Man blir inte kreativ bara för att man gillar ödesdramatik.  Man driver inte företag på drömmar.

Idéer vet du bara själv när du får. Lägg märke till dem och tillåt dig att vara i de situationerna lite oftare. Kreativitet är när något är nytt, nyttigt och möjligt att genomföra. Fokusera på att göra det du gör så bra som möjligt. Bli aldrig bra eller bäst, se till att bli bättre så kommer du också att räknas som kreativ. Driv ditt företag på verkliga siffror och anpassa dig till hur det är istället för så som du tycker att det borde vara.

Förr var sådant här kanske lite svårt. När du får din idé, vad gör du med den? När får du din idé och hur ska du hålla reda på var du var? Hur är saker, egentligen? Inget slår en verklig observation.

Spana in den nya kreativa kalendern, Calentivity och köp den direkt. Släng din gamla kalender och bli mer kreativ genom att veta när du får dina idéer, vad du ska göra med dem och få utrymme för att  skissa direkt i din kalender, just när det sker och just så som det är – på riktigt.

Hur blir man mer kreativ i vardagen? Tipsa gärna! Under tiden kan du läsa mer om ämnet i Joakim och Marius (bywp.se) artikel på företagande.se.

//

Markus

Idag var det dags! Äntligen, som Gert Fylking skulle sagt.

Ett års magisteruppsats och ett års design och utveckling av spelkonceptet, och nu äntligen klart för lansering. I och för sig inte så otroligt, eftersom jag kontinuerligt har provat konceptet mot användare. Men visst är det häftigt att se en båt flyta och att se sin idé på riktigt och fungera!

Många om och men har det varit, men för två veckor sedan så blev det klart med rättigheterna till namnet och spellådan kom äntligen i slutgiltig version från tryckeriet. Och nu är det sjösatt, fyra idéer i taget som stöps efter hur innovationer sprider sig på en marknad, innovationsrådgivning hardcore!

Märkligt hur barnsligt stolt man kan vara för en liten pryl, men visst är det något särskilt med sin egen lilla bebis?

//

Markus