Att gå på djupet
I går blev det klart, har numera dykcert – vilken grej! Svenska vatten är väl kanske inte det första man tänker på i dykväg – kallt och grumligt, alger och några trötta abborrar. Men ändå, väldigt coolt. Och så kommer jag så klart att tänka på innovation där nere i djupet…
Teorin jag hade läst i boken där upp på torra land var inte alls som vi förväntat oss när vi väl hade 10 meter vatten över huvudet. Andas är ju lätt, manometer och datorer har jag sett förr, och att hålla kolla på min vän Bojan borde väl vara den svåraste biten precis som vanligt.
Men icke! Att andas rätt var ju bara det en liten snits, en konstant läckande mask, slangar och vikter, tuber och så allt detta jävla vatten! Efter hand fick vi ju bra koll på allt, vi hittade våra trick att göra olika saker och till slut flöt (kunde inte låta bli…) det på riktigt bra. Och jag kan återigen konstatera den slutsats som jag dragit efter mina studier – teori är en sak och praktik en annan.
Teori handlar om sakernas ideala tillstånd och när man kommer ut så förväntar man sig att saker ska förhålla sig som de borde vara. Men så är ju så sällan fallet. Att pröva och vara beredd att justera tror jag är en av de viktigaste egenskaperna man kan ha; att inte envist bara köra på utan faktiskt ta sig en funderare på vad som funkar och inte och hur man kan pröva på ett något justerat, nytt, sätt. Värt att tänka på för alla som driver företag.
Leave a Reply
You must be logged in to post a comment.
